All energi som kommer från solen kallas solenergi. När solenergi omvandlas till elektricitet exempelvis genom solceller kallas det solel, och tekniken som omvandlar solinstrålning till solel kallas för Solkraft. Solkraft ökar stadigt i popularitet både hos elbolagen och för privat bruk då efterfrågan blir större. Allt fler hus- och villaägare köper dessutom egna lösningar för att kunna producera egen el. Forskare inom området tror att trenden kommer att fortsätta under överskådlig tid.
Solceller som utnyttjar solenergin
Solceller som utnyttjar solenergin placeras i solpaneler och monteras vanligtvis högt uppe på byggnader och ställningar som tak och husfasader, eller en skuggfri markyta som exempelvis ett fält för att kunna få en öppen vy direkt mot solen utan att skymmas. En elektrisk spänning uppstår på båda sidorna, både bak och fram, på solpanelen. Man kan säga att en fotoelektrisk effekt uppstår via så kallad fotovoltaik. I ledningar från och mellan solcellerna bildas likström som vi kan ta tillvara som elektricitet och använda i våra egna hus och lägenheter. Om man sätter upp egna solpaneler går en strömkabel från solpanelerna till en växelriktare där strömmen omvandlas till växelström med 230V. Elen leds därefter vidare till en elcentral och distribueras vidare genom fastigheten.
Hur miljövänlig är solkraften?
Solkraft räknas som en av de mest miljövänliga formerna av elproduktion eftersom solenergin är en förnybar energikälla som producerar sig själv. Vi slipper olika utsläpp som koldioxidutsläpp. Däremot är inte tillverkningen av solceller helt oproblematisk eftersom själva tillverkningen kräver ganska mycket el som ofta kommer från kolkraft. Totalt sett är utsläppen mätt i koldioxid/kWh för att producera solel mycket lägre än för fossila bränslen, men de är ändå högre än förnybara energikällor som vatten- och vindkraft.
Fördelar med solkraft
En fördel med solel är avsaknaden av utsläpp och därmed ingen koldioxidskatt. Många efterfrågar solkraft på grund av miljöskäl vilket innebär att kostnaderna för solkraft successivt minskar då solkraftverk ständigt byggs ut. Hushåll får även subventionering för att uppmuntras till att köpa in en egen anläggning med solceller. Generellt sett för de som vill satsa på egen solel innebär solenergi en hög kostnad i början. Därför handlar val av solel dels om en långsiktig investering och dels om storlek och antal solceller. I dagsläget kostar en solcellsanläggning på ca 30Kvm som ger 5kW runt 100 000 före stöd. Om man får investeringsstöd sjunker kostnaden med 20% eller om man väljer att dra av kostnader genom ROT-avdraget kan man spara 9% av kostnaden. 30Kvm är en storlek som är vanlig för en mindre villa. En stor villa kräver ofta tre gånger den storleken, alltså 90 m2. Men det innebär inte att kostnaden behöver bli tre gånger så mycket, snarare handlar det om något mer än det dubbla priset. En av fördelarna med egenproducerad solel är också att man kan sälja det överskott som man själv inte behöver.
Batterilagring av solel
Solel lagras vanligen i batterier. Detta innebär att man kan producera el på dagen och använda den på kvällen och på natten. Men hur gör man då på vintern? Solenergi fungerar inte så dåligt som man skulle kunna tro. Infallsvinkeln blir sämre och solmängden innebär en påverkan, men solcellerna absorberar ändå solljuset om det är molnigt eller mulet. Solcellerna mår dessutom bra av svalare temperaturer och kan faktiskt fungera mera effektivt under svalare perioder. Tyvärr så är dagens energilagrings teknik både dyr. Eftersom att man kan sälja sin överskottsel som man inte använder själv innebär att det i regel inte är ekonomiskt lönsamt att köpa ett batteri till sin solcellsanläggning. På grund av att tekniken inte är tillräckligt bra går det inte heller att lagra solel som producerats på sommaren till vinterhalvåret, vilket gör att Sverige i dagsläget inte skulle kunna bli självförsörjande på solel.