Vi älskar hållbarhet & gröna innovationer

Hållbara innovationer

Vi tror på hållbara innovationer, som viktiga led till fortsatt utveckling av samhället och för att hjälpa oss säkra vår framtid. Vår värld står inför okända utmaningar och svårigheter och för att kunna hantera påfrestningar på miljö och natur kommer innovation och nytänkande bli allt viktigare. Hur använder vi vår el och hur producerar vi den?  I hur stor utsträckning kan vi utveckla alternativa bränslen och hur kan vi kostnadseffektivisera produktionen av el bättre? Vi ser en positiv utveckling på många håll och kanter. Miljövänlig el efterfrågas allt mer av konsumenter, nya miljöbränslen är på framfart, vindkraftverk produceras till allt mindre kostnad och nya energikällor som vågkraft används allt mer och inom en snar framtid kan fusionskraft vara verklighet.

Känner du till skillnaden mellan vågkraft och vattenkraft? Visste du att elbilen redan fanns under första hälften av 1800-talet? Eller vet du om att den första testanläggningen för fullskalig fusionskraft kommer att stå färdig 2025? Jo, det är mycket spännande på gång och utvecklingen sker i snabb takt. Det är sånt vi gillar att studera, ta reda på mer om och så klart att skriva om. 

På de här sidorna kommer du att hitta allt om hållbara innovationer. Vi diskuterar och informerar om nya innovationer, vad vi kan förvänta oss  framtiden, vilka innovationer som är mest ekonomiskt hållbara och om vad som sker just nu i fråga om forskning och framsteg. 

 

Innovation

Hållbar utveckling är vårt lands enda raka väg till ett samhälle som värnar om både miljö och människa. Genom innovation skapar vi den värld för nuet och framtiden.

Miljö

Miljötänkande och hållbarhet måste prägla alla aspekter av vår utveckling. Industrier och myndigheter måste hjälpas åt för att säkerställa bästa tänkbara miljö.

Utveckling

Vårt samhälle utvecklas snabbt som informationssamhälle. Det är inte lätt att hänga med i allt som händer. All utveckling måste bidra till en ljus, hållbar framtid.

Senaste Bloggar

6 fördelar med solceller

Solenergi, som dina solceller använder för att producera elektricitet, är en outsinlig energikälla som medför ett flertal fördelar. I den här artikeln pratar vi mer om de fördelar som är applicerbara för solceller och lite längre ner nämner vi några av utmaningarna, eller nackdelarna med solceller.

Om du vill läsa mer om solceller, solpaneler och solenergi, besök gärna informationsportalen Hemsol via https://hemsol.se/. På jämförelseportalen för solceller återfinns även en solcellskalkylator som ger dig ett tydligt svar gällande huruvida det är lönsamt för dig att köpa solceller.

 

6 positiva aspekter med solceller

  1. Du kan producera solel oavsett väderlek: Då direkt solljus ej är en nödvändighet.
  2. Solceller är nästintill underhållsfria: Du kan enkelt rensa bort smuts och beläggningar.
  3. Solceller är miljövänliga, då inga utsläpp avges vid drift: En viss miljöpåverkan tillkommer dock vid tillverkning och transport.
  4. Med solceller är du inte lika känslig för stigande elpriser: Då du producerar egen solel.
  5. Du ökar värdet på din fastighet: Den genomsnittliga värdeökningen ligger på 300 000 kr.
  6. Du tjänar pengar på att installera solceller: Främst tack vare att du kan sälja all överskottsel.

Nedan pratar vi mer om de aspekter som precis nämnts i större detalj.

 

1. Solceller behöver inte direkt solljus

Då solceller klarar av att producera solel utan direkt solinstrålning är en molnig väderlek inget hinder för att du ska kunna producera rikligt med el. Mer specifikt omvandlar solcellerna och solpanelerna värmeenergi, och inte solenergi, till elektricitet.

Om du producerar mer elektricitet i jämförelse med den mängd el som förbrukas i din villa, kan du även tjäna pengar genom att sälja överskottet till ett elbolag.

 

Läs mer: Så fungerar solkraft

 

2. Underhållet är minimalt

Smuts, sot och löv kan du enkelt borsta bort, och snö är inte heller något hinder då snötäckta solceller enbart medför en effektförsämring på cirka 2 %. Du ska aldrig borsta bort snö från solcellerna då risk för skada på både panelerna och dig själv föreligger.

Växelriktaren, som omvandlar solenergin till växelström, behöver dock i regel bytas ut efter cirka 5 till 10 år. Du ska även ha som vana att låta en fackman funktionstesta ditt solcellssystem omkring vart femte år.

 

 

3. Du gör miljön en tjänst

Du minskar din miljöpåverkan såvida du väljer att mikroproducera solel med hjälp av solceller. Vid solelsproduktion avges inga miljöskadliga utsläpp av exempelvis koldioxid, men installationen och tillverkningen av solceller ger dock upphov till utsläpp.

Kina, som tillverkar majoriteten av de solceller och så även batterier till elbilar som importeras till Sverige, använder sig av kolkraft i stor utsträckning. Men trots att så är fallet är miljövinsterna med ett solcellssystem stora, då de utsläpp som kan härledas till tillverkningen och transporten av solceller är försumbara på lång sikt.

 

4. Du blir mindre känslig för prisfluktuationer

Elbolagens ständigt fluktuerande elpriser blir inte längre ett lika stort orosmoln i samband med att du producerar el med hjälp av solceller. Under vintermånaderna måste du dock köpa elektricitet av elbolagen då det i dagsläget inte är ekonomiskt hållbart att batterilagra solel.

Men tack vare att du kan sälja tillbaka överskottsel på sommaren jämnas de ökade energikostnaderna på vintern ut.

 

5. Din villa ökar i värde

Enligt en studie som Axel Bolin utförde år 2019 ökar din villas värde med cirka 300 000 kronor, alternativt 40 000 kronor per installerad KPW såvida du installerar solceller. Utöver detta kan du dra av installationskostnaden såvida du avyttrar ditt hus, och taxeringsvärdet ökar inte.

 

6. Det är lönsamt att installera solceller

Ett solcellssystem ger dig en årlig avkastning på 5 – 12 %, och återbetalningstiden för en solcellsanläggning ligger på cirka 12 år. Då alla besparingar du tar del av efter att systemet är återbetalat utgör en ren vinst och då ett solcellssystem producerar rikligt med el i cirka 30 år, är dina möjligheter att tjäna pengar goda.

 

4 nackdelar med solceller

  • Dina solceller producerar mindre el på vintern: Det är därför en bra idé att komplettera sitt solcellssystem med en värmepanna eller en värmepump.
  • Din solelsproduktion minskar såvida solcellerna skuggas: Denna problematik kan dock lösas med en optimerare.
  • Engångskostnaden är stor: En normalstor solcellsanläggning på 9 kW kostar cirka 160 000 kronor exklusive bidrag.
  • Du får inte installera dina solceller själv: Allt elarbete måste utföras av behöriga elektriker. Du kan dock vara behjälplig vid monteringsarbetet.

Avslutningsvis vill vi påminna dig om att det finns fler spännande energiframställningsslag såsom vågkraft, fusionskraft samt vindkraft. Dessa energislag kan mycket väl konkurrera ut den fossila energiframställningen inom en snar framtid.

Miljöpåverkan av kläder

Modebranschen omsätter omkring 250 miljarder kronor varje år bara i Sverige. Alla behöver kläder, men det går ofta att läsa om hur stor klimatpåverkan bomullsodlingar har eller hur mycket resurser som går åt för att tillverka kläder. Modebranschen har ett stort ansvar, men det finns en del saker du själv kan tänka på om du vill minska påfrestningen på planeten.

Att ha en stor garderob och att ofta köpa nytt är något av det värsta vi som konsumenter kan göra. Det är inte ovanligt att influencers inte vill bära samma plagg flera gånger, vilket påverkar många ungdomar. Eftersom det är så billig ränta på blancolån är det enkelt att ta ett lån och byta ut hela sin garderob varje år, istället för att använda det som finns.

Tillverkning

Det är många steg i processen från råvara till färdigt plagg i butik. Ungefär 80% av klimatpåverkan sker under tillverkningen av ett plagg. Först odlar man råvaran, vilket kräver stora resurser. Sedan omvandlar man den till fiber, spinner den till tråd och väver tråden till tyg.

Nästa steg är det som har störst påverkan i hela processen: att färga tyget. Det går åt stora mängder bränsle för att hetta upp vatten till färgningen. Dessutom använder man kemikalier till färgen, vilket resulterar i att färgningen påverkar miljön sämre än resten av den totala produktionen.

Transport och användning

Många tror att det mesta av utsläppen kommer från transporterna, men det stämmer inte. Bara 3% av de totala utsläppen i klädindustrin kommer från transport, trots att material och råvaror färdas till flera olika fabriker på sin väg till färdigt plagg i butik.

Det vi som konsumenter gör spelar också en roll. Vi står för ungefär 20% av påverkan på klimatet av ett klädesplagg, Det gör vi till exempel genom hur vi tar oss till butiken, hur varmt vi tvättar ett plagg, hur ofta vi gör det och hur länge vi använder plagget. Det du kan tänka på är att ge dina textilier ett så långt liv som möjligt, och även att välja material efter hur tyget ska användas.

Det är alltså viktigt att inte köpa något i onödan och att använda det du har. Inte bara spar du mycket pengar, du lämnar även ett mindre negativt avtryck på planeten. I Sverige köper vi 13 kilo kläder varje år och slänger 8 kilo, enligt SVT. Det finns alltså mycket att vinna.

Innovationer inom miljövänliga kläder

Det finns flera nya miljövänliga innovationer inom mode- och textilindustrin, och ett av de största miljömålen är att ersätta bomull. En av dem är företaget Qmilk som använder sig av gammal sur mjölk för att producera miljövänliga textilier. De extraherar protein från mjölk som är för gammal för att användas, som man i vanliga fall kasserar.

Qmilk använder inga kemikalier i tillverkningen. Det är helt nedbrytbart och det går inte åt mer än två liter vatten för att producera ett helt kilo fiber. Det går att jämföras med bomull, en av de grödor som är sämst för miljön. där det kan gå åt upp till 20 000 liter vatten per kilo.

Det går alltså inte att säga att ett visst slags tyg generellt är sämre än något annat. Vi måste räkna med alla moment från råvara till färdigt plagg, och dessutom hur vi tar hand om plagget. Det enklaste vi kan göra är att lägga lite mer pengar på att köpa kläder av bra kvalitet som håller i många år och att köpa begagnat. Sälj det du inte längre använder och köp miljömärkta textilier.

Elbilar

Många tror att elbilen är en modern uppfinning som utvecklades långt efter den bensindrivna bilen. Men de har fel. Redan de allra första bilarna under mitten av 1800-talet var faktiskt driva med hjälp av batterier och inte med bensin. Först på 1970- och 1980-talen började intresset för elbilar komma tillbaka.

 

Renodlad elbil eller laddhybrid

Om man vill köpa en elbil är frågan var man ska börja leta. Vilka elbilar finns det? En renodlad elbil har inget avgasrör och använder alltså enbart el som drivmedel. De kan använda sig av både en eller flera elmotorer. Ett elbatteri är stort och tungt. Dess vikt brukar ligga på 200-500 kilo. Men eftersom bilen saknar övriga tunga komponenter som förbränningsmotor, växellåda och bränsletank inklusive själva bränslet så skiljer sig ändå inte den totala vikten på en elbil särskilt mycket från en bensindriven bil. Laddhybriden eller plug-in-hybrid som de också kallas är försedda med två olika motorer, en förbränningsmotor och en elmotor. Dock är batteriet i regel lättare än den renodlade elbilens och håller inte för lika långa sträckor. Många tror att laddhybriden kommer att finnas kvar i framtiden men att istället för bensin kommer den att drivas med andra, alternativa drivmedel.

Elbilens framtid

Den som trodde att elbilar skulle vara en övergående fluga tog nog fel. Senaste åren har marknaden för elbilar ökat. I och med att tekniken går stadigt framåt, och på grund av att batterierna håller för allt längre sträckor och går snabbare att ladda, ökar även intresset hos potentiella köpare. Idag är elbilen ett fullgott alternativ till bensindrivna bilar. De flesta bilar som säljs nu idag i Sverige klarar av en räckvidd på 20-28 mil med fulladdat batteri. Men det finns tillverkare som har utvecklat elbilar som klarar av längre sträckor än så. Främst kan nämnas Renault och Tesla med modeller som klarar av mer än 40 mil.

Toyota var tidiga med elbilar och har idag uppåt 80% av den globala marknaden. De räknar med att hälften av alla inkomsterna 2025 kommer att generas genom försäljning av elbilar. WolkSwagen som satsar mycket på den här marknaden beräknar att inom snar framtid kommer 40% av alla deras sålda bilar världen runt att vara elbilar. General Motors är ännu mera inriktade på att helt gå över till elbilar och tror sig ha möjlighet att göra detta redan under 2030. Och hur står det då till med Volvo? Företaget ligger långt bakom många andra stora internationella biltillverkare med Polestar, Volvos första elbil som finns på marknaden under 2020. Man tror ändå att alla deras bilar skall kunna vara klimatsmarta och miljöanpassade senaste vid 2040.

Fördelar och nackdelar med att äga en elbil

De mest framträdande nackdelarna med en elbil är att den inte har lika lång räckvidd som en traditionell bensindriven bil, samt har begränsad möjlighet till uppladdning då antal laddningsstationer fortfarande är begränsat. Det positiva är dock att nya stationer tillkommer hela tiden till då intresset fortsätter att öka och priserna för elbilar blir stadigt lägre. Dessutom kräver elbilar mindre underhåll, de är billigare i drift, samt håller de längre på grund av materialen de byggs av.

Vindkraft

Vindkraftverken har utvecklats genom många olika sätt att tillvarata vindens rörelse. Väderkvarnar har till exempel funnits redan sedan 900-talet. Då ångkraften utvecklades under 1800-talet trängdes vindkraften tillbaka, men redan under 1920-talet fanns flera hundra vindkraftverk i Danmark som var först med att använda vindkraft i större skala.

Vindkraften i Sverige utgör idag omkring 15% av landets totala elproduktionen. Detta innebär även att vindkraften står för den näst största produktionen av svensk grön el. För tio år sedan fanns enbart ett hundratal vindkraftverk i Sverige, men nu har vi runt 3300. Utbyggnaden av vindkraft har intensifierats under de senaste åren, både på grund av att tekniken förbättrats och för att konsumenter efterfrågar grön el i allt större utsträckning.

Hur fungerar Vindkraft?

På höjder vid kustband och i havet finns oftast de mest gynnsamma förutsättningarna för placering av vindkraftverk. Man vill placera dom på så öppen terräng som möjligt för att vinden ska utnyttjas maximalt. Man föredrar även placering på kullar och platåer, så högt som möjligt. Ju högre vindkraftverket är, eller desto högre upp de placeras, desto större är möjligheten att effektivt fånga upp vindarna.  Men främst föredrar man placering ute till havs eftersom de havsbaserade vindkraftverken producerar ungefär 50 procent mer el än motsvarande på land. Kraftverkens vingar, eller rotorblad som oftast är två eller tre, påverkas lätt av luftmassorna. De sitter på ett nav, som är fastsatt i en turbinaxel. Rörelseenergin när de snurrar omvandlas därefter till elenergi via vindkraftverkets generator.

Nackdelar med vindkraft

Just här i norra Europa har fyra vi årstider vilket innebär att vindkraftverk inte är lika gynnsamma som energikälla jämfört med andra länder som har varmare och mera jämnt klimat. Man kan även säga att ett vindkraftverk indirekt styrs av, eller påverkas av solen, då luftmassor håller olika temperaturer. Eftersom vindarna varierar i styrka mellan de olika årstiderna, samt att  andra faktorer tillkommer såsom molnighet, behöver vi även förlita oss på andra energikällor, särskilt då vinden avtar. Exempelvis vattenkraft har en helt annan beständighet. Därför kan den vara fördelaktigare eftersom den kan regleras på helt annat sätt, exempelvis i form av dammar.

Det kan det ta lång tid för elbolagen att få tillstånd och bygglov eftersom boende i närheten ofta motsätter sig placering där de bor. Främst på grund av att de är stora och skrymmande, men även klagomål för buller har förekommit, buller som av nära boende beskrivs som ljudet av jetflyg. Nyligen fastslogs även av forskare att just vindkraftsverksbuller kan störa sömnen.

Små vindkraftverk

Många producenter och energibolag erbjuder små vindkraftverk så att privatpersoner och företag kan producera sin egen miljöel. Eftersom det är vinden som driver produktionen av el är tillverkningen mycket miljövänlig. Man slipper ju samtidigt avfall och andra kostnader för att driva ett vindkraftverk. Eftersom ett vindfartverk utsätts för årstidernas lopp och naturens krafter kan man inte förvänta sig att inköpet skall vara billig. Exempelvis en bra turbin kostar mycket. Om man vill satsa på vindkraft skall man därför vara försiktig och se till att man det man köper är av så god kvalitet som möjligt.

Fusionskraft

Fusionskraft är motsatsen till vår kärnkraft där fission används för att skapa el. Fission går ut på att slå sönder atomkärnor så att de delas, men genom fusion slår man istället ihop atomkärnor så att tyngre ämnen bildas. Fusion är stjärnornas process som skapar deras energi. Processen för att skapa fusionskraft innebär att lättare ämnen genom fusionen smälter samman till tyngre ämnen. För fusion krävs enorma temperaturer som genom processen frigör enorma mängder energi för att kunna slå samman atomkärnor. I vår egen sol smälter väteatomer samman och bildar helium och då frigörs energi genom denna sammansmältning. Fusionskraftverk skulle innebära en mycket energieffektiv källa för miljövänlig energi.

Termonukleär fusion

Den mest lyckade fusionsprocess som människan hittills skapat är vätebombens. Men det som forskare över hela världen eftersträvar är att kunna skapa en lika praktiskt användbar energikälla som dagens kärnkraftverk. Den fusion som ett de första fusionskraftverken förmodligen skulle använda sig av, den mest effektiva termonukleära fusionen man känner till, använder atomer av deuterium, tungt väte (deutroner) och tritium, supertungt väte (tritoner). Båda dessa är alltså tunga isotoper av väte. Reaktionen mellan dessa benämns D-T-reaktion och innebär bildandet av en heliumkärna och en neutron.

Teoretiskt sett är flera olika former av termonukleära fusionsreaktorer fullt möjliga att skapa, men eftersom det krävs så pass enorma temperaturer och så högt tryck har det länge varit en utopi att kunna skapa ett fullt fungerande kraftverk. Den första reaktorn för att utveckla fusion i större skala är försöksanläggningen ITER (Internationella termonukleära experimentreaktorn) som är placerad i Cadarache, Frankrike. Det är ett internationellt samarbete finansierat tillsammans med flera olika länder och skall stå färdig år 2025. Den totala kostnaden beräknades 2010 till 15 miljarder Euro. Men en kommersiellt genomförbar reaktor kan stå klar först 2050 om allt går som planerat.

Reaktionen i fusionsreaktorn ITER beskrivs med följande formel:

2H + 3H ger 4He + 3,5 MeV + n + 14,1 MeV.

Kall fusion

Till skillnad från termonukleär fusion finns begreppet kall fusion, en fusionsprocess som skulle kräva betydligt lägre temperaturer. Men det här är något som forskare är oense om och vissa hävdar att det är  en omöjlighet. Experiment med exempelvis elektrolytiska celler har genomförts.

Magnetisk fusion och laserinnesluten fusion

Fusionsbränslet för termonukleär fusion är i form av plasma och är tio gånger varmare än solens kärna. Därför måste den inneslutas på ett effektivt sätt. Både testreaktorn Jet och kommande ITER använder sig av magnetisk inneslutning för att kontrollera fusionsprocessen. En annan form av inneslutningsmetod som just nu USA håller på att utveckla i experimentanläggningar är laserinnesluten fusion. Denna metod innebär att bränslet beskjuts med högenergilaser från alla håll.

Höga kostnader för miljövänlig el

Kostnaden för att bygga upp kraftverk har beräknats vara mycket hög och därför har man ställt sig tvekande om produktionen av el skulle täcka kostnaderna. Kommande fusionskraftverket ITER, skall kunna generera tio gånger så mycket energi för processen som det tar att starta igång den, eller generera 500 megawatt fusionsenergi med en energiförbrukning på 50 megawatt. Fusion innebär varken farliga avfall eller växthusgaser och därför är själva fusionsprocessen ett mycket miljövänligt alternativ som energikälla, samtidigt som mängden potentiellt bränsle är enorm.